Har varit ute och åkt pulka o snowracer med kidsen idag ....
Framför allt roligt att se lyckan i ögonen på barnen.... Försökte tänka tillbaks och komma ihåg känslan som liten....
Som liten gick jag alltid ut och sprang på gatan när första snön föll.... den föll
alltid kvällstid...... otroligt att man inte väljer hur man minns vad som hänt,
att se tillbaks hur livet var ur ett visst synsätt ...
Man registrerar och sparar det som betyder något speciellt ...
Var garanterat 2-3 gånger den magiska snön föll och fick en liten pojke att snabbt somna med stora planer för morgondagen, men för mig faller alltid den första snön när månen lyster .... sent en kylig höst kväll.
Minnena finns kvar men kännslan är borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Uppskattar en liten kommentar!
Tack för titten!